Allians har koordinerat Ungdomsvalet redan i flera årtionden. Ungdomsvalet har ordnats nationellt i samband med riksdagsvalet ända sedan 1990-talet, men de äldsta anteckningarna i vårt arkiv kommer från ett kommunalval på 1960-talet.

Avsikten är att stöda de ungas röstningsaktivitet och bekanta sig med valet genom funktionella lärandemetoder. Resultaten från Ungdomsvalet offentliggörs ofta synligt under de sista veckorna före det egentliga valet. Det är intressant att tänka att läroanstalternas röstningsresultat kan berätta något för oss om de framtida väljarna. I röstningen deltar beroende på val närmare 100 000 barn och unga!

Det är bra att komma ihåg att resultaten från Ungdomsvalet inte kan användas för jämförelser. Det kan vara en klass, en ungdomsgrupp eller hela skolan som deltar i röstningen. I Ungdomsvalet kan man därför inte fastställa något antal för röstberättigade eller någon röstningsprocent. Ungdomar i olika åldrar kan delta i röstningen och resultatet representerar till exempel inte något urval för en specifik åldersklass eller årskurs. Läroanstalterna deltar frivilligt i Ungdomsvalet.

Allians offentliggör inga valresultat specifikt för olika läroanstalter. Resultat för de olika valkretsarna offentliggörs i riksdagsvalet och det eventuella landskapsvalet om det inte äventyrar läroanstalternas valhemlighet. Läroanstalterna får emellertid själva berätta om sitt resultat.

President Sauli Niinistö

Presidentvalet 2018

I Ungdomsvalet som ordnades i samband med presidentvalet 2018 deltog över 800 läroanstalter, av vilka 176 var lågstadier (klasserna 1–6), 393 var högstadier (klasserna 7–9), 207 var gymnasier och 36 yrkesläroanstalter på andra stadiet. I de ungas eget presidentval röstade sammanlagt 68 480 ungdomar. Antalet godkända röster var 65 397 och antalet förkastade röster 3 083. I presidentvalet fick den sittande presidenten Sauli Niinistö 44 963 röster av de unga, vilket är över hälften av de godkända rösterna. Rösterna fördelades enligt följande mellan de olika presidentkandidaterna:

Sauli Niinistö 44 963 (68,75 %)
Pekka Haavisto 6391 (9,77 %)
Laura Huhtasaari 4631 (7,08 %)
Paavo Väyrynen 3217 (4,92 %)
Tuula Haatainen 1985 (3,04 %)
Nils Torvalds 1754 (2,68 %)
Matti Vanhanen 1574 (2,41 %)
Merja Kyllönen 882 (1,35 %)

Resultatet liknar det egentliga röstningsresultatet. Jämfört med det egentliga valresultatet i presidentvalet klarade sig kandidaterna Niinistö, Huhtasaari och Torvalds bättre i de ungas röstning. I tidigare ungdomsval har även gröna kandidater och små partier klarat sig något bättre än i det egentliga valet. Även förkastade röster är en del av demokratin. Ungdomsvalet är ett ypperligt tillfälle att diskutera med de unga om vad det innebär att skämta bort sin röst eller att ge en proteströst.

Ett stort antal läroanstalter har också deltagit i tidigare Ungdomsval. Till exempel i samband med kommunalvalet 2017 deltog 453 läroanstalter, i riksdagsvalet 2015 deltog 630, i europarlamentsvalet 2012 deltog 325 och i presidentvalet 2012 deltog 639 läroanstalter. Det intressanta är att då man jämför de egentliga valen är just presidentvalet det populäraste nationella valet när det gäller röstningsaktivitet.

Intervju med Tuula Haatainen

Riksdagsvalet 2015

I Ungdomsvalet som ordnades i samband med riksdagsvalet 2015 röstade under 18-åriga elever i 630 läroanstalter på riksdagskandidaterna. Av dessa var 385 högstadier, 192 gymnasier och 53 yrkesläroanstalter.

I Ungdomsvalet var den genomsnittliga åldern för en kandidat som valts till riksdagen 40,0 år, det vill säga yngre än i det egentliga valet, där den genomsnittliga åldern var 52 år. Av under 30-åriga kandidater valdes 47 till riksdagen i Ungdomsvalet. De yngsta valda kandidaterna var de 18-åriga Miro Pulliainen (Piratpartiet) och Samuli Mattila (Centern). Den äldsta kandidaten som valdes var 69-åriga Pekka Puska (Centern).