Ungdomssektorns kommunalvalsprogram 2021

Allians kommunalvalsprogram 2021

En kommun där de unga mår bra

Det lönar sig för varje kommun i Finland att vara en plats där inga unga marginaliseras. Varje kommun behöver välmående unga så att kommunen i framtiden kan erbjuda tjänster och vara en bra plats för alla att bo. En kommun som binder sig till sina unga får de unga att binda sig till sin kommun. 

Ungdomssektorns takorganisation Allians har upprättat ett program som samlar ihop 27 sätt med vilka kommunernas beslutsfattare kan förbättra de ungas välbefinnande.

Kuva poistettu.

De unga kan påverka och delta

De ungas intresse för politik har ökat, men tron på det partipolitiska systemet har blivit svagare. Allt fler unga påverkar åsikter och tar ställning med sina egna val som anknyter till deras livsstil. Samtidigt är det tydligt att den samhälleliga aktiviteten är fokuserad endast på vissa unga. Barn och unga är invånare i kommunerna och har en av lagen garanterad rätt att påverka beslutsfattandet i kommunerna. Var och en av dem ska känna att hens åsikt blir hörd i den egna hemkommunen. 
 
Intresset för samhällelig delaktighet byggs upp redan som ung, genom vardaglig delaktighet och påverkan av den egna närmiljön. De unga förtjänar erfarenheter av påverkan innan rösträttsåldern. Få unga upplever sig kunna påverka sin närmiljö eller skola. De unga ska ha möjligheter att även påverka de tjänster de använder eftersom alla kommunala ärenden också är de ungas ärenden. 
 
De ungas delaktighet blomstrar i de kommuner där man satsar på de ungas demokratifostran och där man gör delaktighetsarbete på sätt och i kanaler som är naturliga för de unga. En kommun som stöder de unga i alla förberedelser och ger unga beslutanderätt kan skapa bra tjänster och en intressant hemkommun för de unga.

SÄTT 

1. Representanterna för ungdomsfullmäktige som representerar de unga inom kommunens beslutsfattande har yttrande- och närvarorätt vid kommunfullmäktiges, styrelsens och nämndernas möten. Ungdomsfullmäktige får ta initiativ direkt till kommunfullmäktige. 

2. Kommunen använder sig av en medborgarbudget i vilken även minderåriga unga får påverka genom omröstning. Förslag till hur budgeten ska användas samlas från barn och unga. 

3. De unga hörs i ungdomsarbetet, skolorna och kommunens sociala medier. Plattformar för digital påverkan utnyttjas inom kommunens beslutsfattande. Det finns en person i kommunen som svarar för planeringen av de ungas delaktighet.

4. De unga kan påverka särskilt sådant som de är intresserade av, såsom bekämpning av klimatförändringen och ordnande av hobbyer.

5. I skolorna satsar man på demokratifostran och ökar de ungas möjligheter att påverka genom att ordna omröstningar om skolans anskaffningar, genom val av elev- och studentkårer och genom skolans egna deltagande budgeteringar.

6. Unga som behöver stöd för inlärning och förståelse ska stödjas i påverkan. Alla ungas delaktighet stöds med handledning i användningen av digitala plattformar och med platser där de kan tillsammans fundera på och forma sina åsikter.

Kuva poistettu.

De unga kan lita på en hållbar framtid

Klimatförändringens framskridande är de ungas största anledning till oro. De ungas klimatångest och vilja att bekämpa klimatkrisen ska tas allvarligt överallt. De unga ska beaktas som en specialgrupp och en resurs som reformerar gamla tillvägagångssätt i kommunens klimatarbete. De unga har rätt till miljöfostran på alla skolnivåer, agentskap i klimatbeslut och stöd i behandlingen av klimatångest.

Bekämpning av klimatförändringen och bevarandet av naturens mångfald är något som kommunerna kan lösa. Att fatta beslut på ett miljöansvarigt sätt är att skydda en hållbar framtid och livsduglig närmiljö för framtida unga. Man lyckas med det om kommunernas beslutsfattande är ansvarsfullt och hållbart.
I en hållbar kommun planeras staden på ett sätt som är långsiktigt för miljön och människorna. Kommunerna ska endast genomföra sådan stadsplanering och sådana investeringar som gör kommunen koldioxidneutral. Vid planeringen av mobilitet ska investeringar i gångtrafik, cykeltrafik och kollektivtrafik vara av största vikt. Man prövar nya sätt att röra sig som är naturliga för de unga, såsom lånbara stadscyklar och stadssparkcyklar med månatliga avgifter.

SÄTT

7. Stadsrummet ändras så att det stöder hållbara livsstilar och miljöfostran. De unga deltar i planeringen av kommunens klimatlösningar.

8. Alla unga har möjlighet att komma till skogen och ut på vatten. Rekreationsområden och campingplatser är lättillgängliga med cykel eller kollektivtrafik, och kommunerna tar även hand om de naturområden som sprider sig över kommungränserna. 

9. Förstärkande av förhållandet till naturen genom hemmet, hobbyerna och skolan stöds. Den mångfaldiga närnaturen bevaras och avgiftsfria och tillgängliga platser att vistas utomhus utvecklas.

10. Trygga och smidiga rutter för gång- och cykeltrafik prioriteras i trafikplaneringen. Den offentliga trafiken är täckande i tätortsområden och i glesbygden prövar man diverse samåkningstjänster. De unga erbjuds rabatt i kollektivtrafiken, stadscyklar och bilpool för studentbostäder.

11. Miljö- och klimatfostran utgör en del av undervisningen i alla läroanstalter och studieområden. Man får erfarenhet av praktiska klimatfärdigheter i skolan och under lektionerna planerar och genomför man åtgärder som minskar skolans koldioxidavtryck och ökar kolsänkor.

Kuva poistettu.

De unga får hjälp när de behöver det

Största delen av finländska unga mår bra. De ungas välbefinnande har utvecklats i en positiv riktning under hela 2000-talet. En liten mängd unga mår dock inte bra: det finns uppskattningsvis 60 000 unga i Finland som är permanent marginaliserade. Av utomstående eller arbetslösa unga avlägger 80 procent endast en examen på grundnivå. 
Hobbyer erbjuder upplevelser av att man lär sig, av att man lyckas, av samhörighet. Dessutom stöder de tillväxten. Var tionde ungdom har enligt sin egen uppfattning inga hobbyer.
Enligt olika undersökningar lider cirka 20–25 procent av alla unga av någon psykisk störning. Psykiska störningar utgör de vanligaste hälsoproblemen hos skolelever och unga vuxna.
Hälsoskillnaderna mellan unga är betydande och har delvis till och med ökat under de senaste åren. De som studerar ett yrke anser sin hälsa vara sämre än gymnasisternas. Att vara sämre lottad är också något som ärvs över generationsgränserna: småbarnspedagogiken, utbildningssystemet och hälso- och sjukvårdssystemet är inte lika bra som tidigare på att ge barn och unga med olika bakgrunder möjligheten att börja vid samma startlinje. 

SÄTT

12. Man erbjuder stöd för problem med inlärning och välbefinnande med låg tröskel, i ett tidigt skede och snabbt. Läroanstalterna har tillräckligt många studiehandledare, karriärvägledare, kuratorer och studiepsykologer som stöder de studerande.

13. Det finns tillräckligt med tillgängliga missbrukar- och mentalvårdstjänster med låg tröskel för unga. Unga som söker hjälp på grund av problem med den psykiska hälsan får tillgång till tjänsterna inom en vecka efter kontakten.

14. Stödtjänster som unga behöver ordnas med principen för ett enda serviceställe. Tjänster som riktas till de unga och information om dessa tjänster finns tillgängliga även i kanaler som de unga annars också använder. Möjligheterna som digitaliseringen medför ska urskiljas och utnyttjas i tjänsterna och i handledningen av de unga. 

15. De ungas hälsa och välbefinnande främjas som samarbete mellan alla branscher, och alla aktörer i kommunen har tillräckliga incitament och resurser för arbetet.

16. Kommunerna ska upprätta ett program som ingriper i de ungas marginalisering eller beakta förebyggande av de ungas marginalisering i kommunstrategin.

17. Personer under 25 år ska erbjudas avgiftsfria preventivmedel. 

18. Alla unga har möjlighet till minst en avgiftsfri hobby. Kommunen har en utsedd hobbykoordinator, och unga och ungdomsorganisationer har avgiftsfri tillgång till fritidslokaler. Hobbyverksamhet och ungdomsorganisationernas verksamhet stöds med kommunala bidrag.

Kuva poistettu.

Man ingriper i diskriminering av unga

Att säkerställa de ungas välbefinnande förutsätter aktivt främjande av jämställdhet och jämlikhet. Alla unga ska ha lika möjligheter att leva ett bra liv och delta oberoende av sin bakgrund eller sina egenskaper. 

Till exempel funktionsförmåga, ursprung och tillhörande till sexuella minoriteter och könsminoriteter har en betydande inverkan på de ungas välbefinnande. Ensamhet och erfarenheter av diskriminering är vanligare hos unga vars funktionsförmåga är på något sätt begränsad, som inte har fötts i Finland eller som inte är heterosexuella. För dessa unga är det av stor vikt att öka normmedvetenheten och byggandet av tryggare lokaler.

Förebyggande av och ingripande i diskriminering är viktigt eftersom diskriminering försvagar de ungas välbefinnande på många sätt. Unga som utsätts för diskriminering upplever till exempel i genomsnitt oftare otrygghet, de har svårare att tro på framtiden och de har fler regelbundna hälsosymptom än andra unga.

Att garantera alla unga en trygg uppväxtmiljö förutsätter att kommunen aktivt främjar jämställdhet och jämlikhet. Kommunerna ska i sin verksamhet beakta den diskriminering och de trakasserier som unga utsätts för, segregation och skillnader i kunnande inom utbildningsområdena, de sexuella minoriteternas rättigheter och multipel diskriminering som riktas mot unga.

SÄTT

19. Experter som utför ungdomsarbete i kommunerna har tillräckliga färdigheter att främja de ungas jämställdhet och tillräckliga kunskaper om mänskliga rättigheter, könsmångfald och rasism. Personalen utbildas i sensitivt bemötande och kommunikation.

20. Tillgänglighetskraven beaktas i all verksamhet i kommunen, till exempel i byggande, planläggning och ordnande av tjänster samt i kommunikation om dessa.

21. De ungas mångfald beaktas och möjligheterna för deltagande för de barn och unga som är i fara att utsättas för diskriminering stöds i kommunens deltagandestruktur. Man ingriper med aktiva åtgärder i diskriminering och uteslutning som försämrar delaktigheten.

22. Unga som hör till minoriteter stöds aktivt vad gäller deras deltagande i påverkansgrupper till exempel genom tillgänglig kommunikation: på olika språk, i många kanaler och med beaktande av diverse hinder.

23. Konsekvenserna för barn och unga utvärderas i allt beslutsfattande, särskilt i samband med upprättandet av budgeten.

Kuva poistettu.

De unga har tillgång till arbete, utbildning och meningsfulla sysslor

Att de unga fäster sig vid hemkommunen är av största vikt för kommunens framtid. När åldersklasserna blir mindre minskar antalet unga i många kommuner. En kommun som är intresserad av sin framtid tar ännu bättre hand om sina unga eftersom kommunen inte har råd att förlora en enda av dem. De minskande resurserna ska prioriteras och de ungas välbefinnande måste bli kommunernas viktigaste mål. 

De ungas åsikter är kommunens viktigaste barometer på den framtida livskraften. Utsikterna vad gäller utbildning, arbete och kommunens livsduglighet påverkar de ungas vilja att stanna i hemkommunen eller återvända när de är äldre. De ungas intresse för kommunen ökas av arbetsplatser, utbildningsmöjligheter, tillgänglighet och stödjande av entreprenörskap. Goda hobbymöjligheter och en stark tredje sektor är viktiga för att den unga ska kunna hitta sina egna styrkor och få möjligheter att lyckas. 
Kommunernas lagstadgade ansvar för sysselsättning är begränsat, men kommunerna agerar ofta frivilligt vad gäller sysselsättningsfrågor genom att delta i bland annat sysselsättningsprojekt och verkstadsverksamhet för unga eller genom att sysselsätta svårsysselsatta.

SÄTT

24. Ungdomsgarantin fungerar. Det finns en studie- och arbetsplats för alla unga. Kommunen utför uppsökande ungdomsarbete och det finns serviceställen i kommunen där man har tid att bemöta de unga och hjälpa dem hitta sin egen plats i världen.

25. Det finns en högskola och högklassig undervisning på andra stadiet i varje landskap. 

26. Man investerar i de ungas sysselsättning: det erbjuds tillräckligt med handledning och stöd, och de ungas sysselsättningstjänster har samlats ihop. Lönesubventionerat arbete och verkstads- och arbetsprövningsplatser finns tillgängliga för unga som är i behov av dem. Kommunen ger ut en sommarjobbssedel åt alla som skaffar sitt första sommarjobb, och start av företag stöds med startpeng.

27. De ungas åldersklass beaktas i kommunerna som en specialgrupp och kommunen har ett eget utvecklingsprogram för tjänster för unga. Man kommunicerar om tjänsterna och andra kommunala ärenden till de unga i kanaler som de unga annars också använder.